LULE STASSTEATER

På söndag morgon bar det iväg till Pite och Stora Nolia för Ute & Cyklar gänget.

Vi hade två spelningar en kl 12.00 och en 15.00 på ute scenen.

När vi kom fram blev vi väl mottagna och fick praktist taget en vip parkering.

Peter som hade hand om oss var faktiskt en pärla och fixade allt ifrån trappa på framsidan av scenen till eget rum och när man ringde så dök han upp på sekunder. Det är inte ofta man får sån service som kulturarbetare! Vi var taggade på att spela efter uppehållet men när klockan började närma sig tolv så började regnet ösa ned. Men vi hoppades på det bästa gjorde oss klara och stack ut i regnet och när klockan blev 12.00 satte vi igång. Doris traskade in på scenen men till hennes förvåning satt det inte en ända på dom blöta bänkarna ( fullt förståligt igentligen då det spöregnade) men för en clown var detta rätt hemskt man kan ju inte clowna utan publik, så hon tutade på sina kompisar och näsorna åkte av. Efter samtal med arrangörerna kom vi överens om att Ting, Steffo och Doris fick mingla runt i hallarna i stället ett tag. Det gjorde dom och hittade också några grönnäsade kusiner!

Klockan tre hade vi bättre tur med vädret och kunde äntligen köra föreställning. Det blev kul och annorlunda eftersom vi fick både testa att köra med myggor och på scen. Nu satt det äntligen en hel del barn i publiken så vi var nöjda. Efter föreställningen stack vi iväg och blev bjudna på fika av Angelina som var där och jobbade i Sinnenas Ateljes monter. God morotskaka och mysigt var det minsann!

Tack Nolia hoppas vi ses igen nästa år!

Söndag efter Kukkola blev en välbehövlig och efterlängtad vilodag, men på måndag var det åter dags att sätta sig i bussen. Byske och Skellefteå stod på tur. Vi kom till Byske havsbad först, och efter att ha tryckt i oss en snabblunch i bussen var det bara att börja byta om. En familjetoalett fick fungera som omklädningsrum denna gång. Kanske inte världens glamourösaste, men det funkade finfint. Skulle dock vara intressant att veta vad folk tänkte när dom såg oss, eller framförallt hörde oss göra röstuppvärmning där inne.

Föreställningen valde vi att köra framför scenen, och efter en stund hade vi en ganska bra samling publik runt omkring oss. När vi sen cyklade iväg fick vi en lång svans av barn som sprang efter oss. Det var kul!

Efter föreställning bytte vi om, och åkte vidare till Skellefteå där vi fick i oss lite mat innan vi åkte till campingen. Med ganska gott om tid bytte vi om och värmde upp, och några nyfikna barn kom fram till oss där vi stod och laddade inför föreställning. En föreställning med mycket publik och mycket barn. Några av barnen verkade dock sakna närvarande föräldrar, och betedde sig väl inte helt ok. Men vi lyckades ändå göra en ganska bra föreställning, och även här fick vi ett följe efter oss när det var dags att cykla iväg.

Sedan följde ombyte och avsminkning i vanlig ordning, innan Nettan och Emma krävde att få i sig lite mat i vanlig ordning. Det fick bli Korvgubben denna gång och båda två var väldigt imponerade av servicen dom fick. Så var det bara att tuta och köra hem till Luleå igen efter en ganska lång dag.

Tack Byske havsbad och Skellefteå camping.

Lördag 24 juli satte vi oss återigen i turnébussen efter att ha avverkat ett par veckor med sommarteater i stadsparken. Målet denna gång var Sikfesten i Kukkola. Vi kom dit i ganska god tid för att hinna med att äta lunch innan föreställning. Buffén dom erbjöd låg dock något över våran budget, så det slutade med hamburgare som smakade riktigt bra och passade våra plånböcker bättre.

Efter lunchen bytte vi om i ett konferensrum ovanför restaurangen, med utsikt över Kukkolaforsen. Riktigt fint!

Vi körde föreställningen på gräset framför en lappkåta, och barnen verkade glada och nöjda. Mitt i föreställningen råkade våran lilla gitarr gå sönder i två delar, men vi körde ändå slutlåten om än i något annorlunda tappning.

Efter avsminkning och ombyte satte sig Nettan och Emma i bussen och körde hemåt. Mika köpte med sig toksmarrig halstrad och rökt sik, och satte sig i kompisen Raimos bil för att ta sig till Jokkmokk och spelning med bandet på kvällen.

Tack Kukkola och Sikfesten!

Mån den 19/ 7 blev det till att stiga upp tidigare än vanligt när vi spelar i parken, vi skulle nämligen ut till first camp här i Lule för att bygga cirkusverkstad.

Väl där stod vi och funderade länge och väl om vi skulle bygga i tältet (som var i minsta laget) eller på gräsmattan men tänk om det börja regna!

Vi bestämde oss för att köra på tältet med inställningen att med lite vilja går allt!

Byggandet gick bra och sen drog vi till stass för att värma upp och köra föreställning i parken.

Efter föreställningen gick det minst sagt undan i ombyte, avsminkning och snöra i sig mat.

Väl på first camp så var många barn redan på plats och verkade peppade.

Vi hade lite språkbekymmer för nästan alla barnen pratade norska men det gick rätt bra ändå och det man inte kunde göra sig förstådd med ord fick man helt enkelt visa, blev en del kullerbyttor måste jag säga. Trotts att det var lika spänt och nervöst innan som alltid så gick föreställningen som vanligt bra och barnen var stolta och glada.

Tack First Camp Luleå för denna gång hoppas vi ses nästa sommar

Efter tjugo mil i turnébussen var vi så framme i Strömsund. Vi svängde in på Emmas mors gård vid halv tio på kvällen, där vi blev välkomnade av Emmas mor och två syskonbarn. Vi blev bjudna på fika och satt och snackade in på småtimmarna. Det känns som att det börjar bli en vana att bo hos Emmas mor när vi är på turné, det var nu tredje gången och det var lika trevligt som vanligt.

Emma och Nettan bestämde sig för att sova i Emmas lilla stuga på gården, och Mika fick ta gästsängen i huset, som kanske var den lyxigaste gästsängen i hela Jämtland.

Väckarklockorna ringde halv nio på morgonen, och efter en god frukost åkte vi ner till Dundermarknaden där vi skulle ha våran föreställning klockan tolv. Där mötte vi upp Jerker som var en av arrangörerna, och bestämde oss för att spela inne i danslogen eftersom det skulle spelas musik på en scen alldeles i närheten. Vi ställde i ordning lokalen och bytte om, men när vi stod och väntade på klartecken för att gå på, upptäckte vi att melonen som Doris ska slafsa i sig var jäst och dålig. Vi hann bli en smula oroliga innan vi fick tag på en kvinna som jobbade på stället. Hon gjorde en hjälteinsats och åkte iväg till affären för att köpa ny och fräsch melon. Tack till dig!

Några minuter sena körde vi igång föreställningen, som blev bra, om än en smula gapig på grund av akustiken och musiken utanför. Publiken var något gles till en början, men fylldes på mer och mer allt eftersom föreställningen pågick.

Efter föreställningen åkte vi tillbaka till Emmas mor, och åt en god lunch tillsammans med Emmas familj, innan vi satte oss i bussen för  återresan till Luleå.

Tack Strömsund, och tack Emmas mamma!